Rådets rapport Dags för större lönespridning?  kommenterades nyligen av LOs ordförande Karl Petter Thorwaldsson i en intervju med DN. Thorwaldsson menar att de föreslagna ingångsjobben inte skulle ha någon större effekt. Däremot skulle de skapa press nedåt på befintliga löner:

Men vi vet från andra länder att avtalens vanliga lägstalöner i så fall skulle börja sjunka ned mot de nivåerna. Det medger nu till och med professor Lars Calmfors. Och då drabbas många tusen vanliga svenska löntagare.

Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jepsson menar däremot – i en intervju med Jönköpingsposten – att föreslaget i stora drag är bra men att det som krävs är “att man konstruktivt hittar ett upplägg som parterna är överens om, så att politikerna inte behöver kliva in.”

Även Arenagruppens VD Håkan A. Bengtssons gjorde nyligen ett inlägg i debatten. Han menar – bland annat – att det på förtagsnivå kan “vara logiskt att tänka att sänkta löner ger möjlighet att anställa fler” men att sett till hela ekonomin riskerar en sådan åtgärd att påverka den aggregerade efterfrågan negativt. Läs inlägget här.

Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors är idag aktuell med en kolumn i Dagens Nyheter. Artikeln berör den debatt som har följt på både AERs och flera av de borgerliga partiernas förslag om någon typ av ingångsjobb för nyinträdande på arbetsmarknaden. Den frågar sig också vad som egentligen är alternativet till ökad lönespridning på arbetsmarknaden, givet hur situationen i dagsläget ser ut:

Ett sista övervägande gäller alternativet till lägre avtalade ingångslöner. Det ökade utbudet av lågkvalificerad arbetskraft kommer under alla omständigheter att tvinga fram lägre löner för många lågutbildade som har svårt att annars få jobb: i småföretag utan kollektivavtal, i oreglerade svartjobb och kanske också genom att fler blir småföretagare med låga inkomster i stället för arbetstagare. Frågan till LO-facken blir om det inte ligger i deras intresse att få till stånd reglerade låglönejobb i stället för helt oreglerade.

 

Läs hela kolumnen i Dagens Nyheter.

Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors är aktuell med artikeln Löneökningarna och avtalsrörelsen som kommer att publiceras i Ekonomisk Debatt 2016:2. Artikeln bygger på Arbetsmarknadsekonomiska rådets första rapport Inför avtalsrörelsen 2016 från december 2015. Sammanfattning:

En mer återhållsam lönebildning innebär att lägre arbetslöshet på sikt blir förenlig med det internationella kapitalavkastningskravet. Högre reallöneökningar under de senaste åren än vad parterna avsett skulle kunna motivera långsiktigt återhållsamma löneökningar. Men i nuvarande penningpolitiska läge kan mycket låga löneökningar, som håller nere inflationen, innebära en högre realränta med kontraktiva effekter på ekonomin som följd. Ett flerårsavtal med något högre löneökningar än normalt i nuvarande arbetsmarknadsläge och lägre löneökningar än normalt i det förbättrade konjunkturläge som kan väntas längre fram kan vara önskvärt. Ett ettårsavtal innebär risker för alltför stora löneökningar.

Artikeln kommer att publiceras 30 mars i Ekonomisk Debatt. Den kan dock redan nu laddas ned från rådets hemsida.

Reaktionerna på Arbetsmarknadsekonomiska rådets förslag om särskilda ingångsjobb för nyinträdande på arbetsmarknaden har varit många. Bland annat så har ETC i ett flertal artiklar kritiserat förslaget. ETC har nu i sin lördagstidning publicerat en artikel om hur det skulle vara att leva på en “Calmforslön” på 15 000 kr i månaden. Artikeln menar att “visst går det att leva på för den som är riktigt sparsam” och men att “en enda oförutsedd utgift kan […] stjälpa hela månadsbudgeten”.

ETCs prenumeranter kan läsa artikeln här.

Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport “Dags för större lönespridning?”, publicerad 15 februari, har i dagarna uppmärksammats stort i riksmedia, partsmedia och lokaltidningar. I samband med att rapporten publicerades så deltog rådets ledamöter i ett flertal intervjuer. Lars Calmfors (ordförande) intervjuades av Gomorron Sverige, SVT Nyheter, P1-morgon och TV4 Nyheterna. Ledamot Tuomas Pekkarinen intervjuades av de finskspråkiga redaktionerna på SVT respektive SR.

Se utvalda artiklar i SVD, DN [1, 2], DI, Expressen [1, 2], ETC, Affärsvärlden, Sydsvenskan [1, 2] och Göteborgsposten om rapporten, samt debattartiklar från LO , Arena Idé, Almega och Svenskt Näringsliv i Dagens Samhälle.

I panelen ingick (från vänster) Lars Calmfors, Arbetsmarknadsekonomiska rådet, Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv, Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister, och Torbjörn Johansson, LO och Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund. Foto: IFN

Arbetsmarknadsekonomiska rådet arrangerade idag ett välbesökt seminarium på Armémuseum om rådets rapport ”Dags för större lönespridning?”. Rapporten presenterades vid seminariet av Ann-Sofie Kolm och Per Skedinger. Den kommenterades även av Anders Forslund (biträdande chef IFAU), Ann Öberg (chefsekonom Svenskt Näringsliv) samt Ola Pettersson (chefsekonom LO).

Därefter följde ett panelsamtal. I panelen deltog:
Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister
Torbjörn Johansson, förste vice ordförande LO
Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv
Bo Jansson, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Lars Calmfors, ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet, IFN och Stockholms universitet.

Seminariet livesändes av SVT2. Ni som missade seminariet kan se det i sin helhet på SVT Play: http://www.svtplay.se/video/6470715/svt-forum/svt-forum-16-02-09-00

Arbetsmarknadsekonomiska rådet höll under gårdagen pressträff med anledning av publikationen av rådets andra arbetsmarknadsekonomiska rapport ”Dags för större lönespridning?”. Pressträffen livestreamades även på rådets hemsida. Se livestreamen och pressmeddelande nedan.

NY ARBETSMARKNADSEKONOMISK RAPPORT: DAGS FÖR STÖRRE LÖNESPRIDNING?

Rådande avtalssystem har i stort levererat återhållsamma löneökningar. Men systemet har haft svårt att justera relativlöner. Det är kronisk arbetskraftsbrist på vissa områden som för sjuksköterskor och lärare där relativlönerna behöver höjas. Samtidigt har höga relativlöner för lågutbildade bidragit till hög arbetslöshet i denna grupp. Generellt sjunkande färdigheter i arbetskraften och den stora flyktinginvandringen riskerar att förvärra problemen. Därför bör arbetsmarknadens parter förhandla fram nya tidsbegränsade ingångsjobb med låga ingångslöner som riktas mot de nyinträdande på arbetsmarknaden som inte lyckas få andra jobb. 

Det är inte bara skolelevernas färdigheter som har sjunkit. Också färdighetsnivån för hela den vuxna befolkningen har fallit sedan 1990-talet. Andelen lågkvalificerade på den svenska arbetsmarknaden har därmed ökat.

Sedan 1990-talskrisen har sysselsättningsgraden för lågkvalificerade i Sverige stigit betydligt mindre än för mer kvalificerade. Detta står i kontrast till utvecklingen i Tyskland där arbetsmarknadsläget under samma period förbättrats mycket mer för lågkvalificerade än högkvalificerade. Skillnaden hänger troligen samman med att relativlönerna för lågkvalificerade har fallit kraftigt i Tyskland men inte i Sverige.

Det påstås ofta att forskningen inte ger stöd för att lägre minimilöner i Sverige skulle öka sysselsättningen för lågkvalificerade. Rådets genomgång av forskningen ger en annan bild. Sänkningar av minimilönerna från de höga nivåerna i Sverige kan antas ge positiva sysselsättningseffekter, särskilt på längre sikt.  

Rådet föreslår att arbetsmarknadens parter förhandlar fram en ny typ av ingångsjobb med ingångslöner väsentligt under nuvarande nivåer. Jobben bör riktas mot alla nyinträdande på arbetsmarknaden (alltså främst invandrare och ungdomar) som inte lyckats få andra jobb. Staten bör bidra genom slopade sociala avgifter och ett extra jobbskatteavdrag. Arbetstagare ska kunna ha ingångsjobb i högst tre år. Några utbildnings- eller handledningskrav ställs inte på arbetsgivarna. I stället riktas generösa stöd för utbildning direkt till arbetstagarna.

Låga relativlöner har orsakat kronisk brist på sjuksköterskor och lärare. Lönerna har ökat långsammare för lärare och sjuksköterskor än andra grupper under 2000-talet. Relativlönerna för lärare är dessutom låga i jämförelse med övriga nordiska länder. Argumenten för relativlönehöjningar för lärare och sjuksköterskor är starka. Med de sifferlösa avtal som gäller för dessa grupper är det en fråga främst för den lokala lönebildningen.

Det råder även arbetskraftsbrist på många av de områden där LOs hemmamarknadsförbund (6F) verkar. Högre löneökningar där än i den internationellt konkurrensutsatta sektorn riskerar emellertid att slå sönder den nuvarande lönebildningsmodellen. Det finns enligt rådet goda möjligheter att säkra kompetensförsörjningen i hemmamarknadssektorerna genom utbildningsinsatser riktade särskilt mot nyanlända. Dessa utgör ett potentiellt arbetskraftsutbud som kan tas tillvara i dessa sektorer utan att relativlönerna behöver höjas. Detta är samma logik som traditionellt legat bakom den solidariska lönepolitiken. Just här finns starka skäl att tillämpa den.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) presenterar sin nya rapport ”Dags för större lönespridning?” Medverkar gör professorerna Lars Calmfors, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) bjuder in till pressträff för att presentera sin rapport ”Dags för större lönespridning?”. Rapporten – som är rådets andra – analyserar om ökad lönespridning kan bidra till att dels minska utanförskapet på arbetsmarknaden för personer med låg utbildning och personer med invandrarbakgrund, dels reducera den kroniska bristen på bland annat lärare och sjuksköterskor.

Allt material publiceras i samband med pressträffen på rådets hemsida: www.arbetsmarknadsekonomiskaradet.se. Pressträffen kommer även att livestreamas (länk).

Dagen efter pressträffen anordnar AER ett seminarium om rapporten på Armémuseum. Deltar gör bland andra arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Läs mer och anmäl dig på rådet hemsida (länk).

Välkomna!

Tid: Måndag 15 februari kl. 10.00. Den tryckta rapporten finns att hämta från kl. 09.45.

Plats: IVAs Konferenscenter, Rausingrummet, Grev Turegatan 16, Stockholm.

Kontaktpersoner:  
Petter Danielsson, sekreterare, 08 665 45 32
Lars Calmfors, ordförande, 076 135 58 14

Ladda ned pressinbjudan som PDF .