Per Skedinger publicerar artikel i den finska tidskriften Ekonomi & Samhälle
Arbetsmarknadsekonomiska rådets vice ordförande Per Skedinger publicerade nyligen en artikel i den finska tidskriften Ekonomi & Samhälle (Talous & Yhteiskunta), nr 2/2016. Artikeln jämförde och analyserade de svenska och finska arbetsmarknaderna och baseras delvis på Arbetsmarknadsekonomiska rådets tidigare rapporter.
Rådets finsktalande besökare kan läsa artikeln här.
AER i Flamman
Arbetsmarknadsekonomiska rådet kritiserades nyligen i en artikel av Erik Haking i Flamman. Haking menar att “när [AER] kläcker ur sig en rapport, som av en händelse i anslutning till avtalsrörelsen, om behovet av ‘ökad lönespridning’ sluter en entusiastisk mediekår genast upp för att transkribera rådets slutsatser”, vilket han kritserar genom att ifrågasätta rådets oberoende. Läs hela artikeln på Flammans hemsida.
Rådets förslag om särskilda ingångsjobb för nyinträdande på arbetsmarknaden har även uppmärksammats i flera andra sammanhang under veckan. Se bland annat artiklarna av Johan Schück i DN, Annie Hellquist i ETC och Anders Eld i Arbetet.
Reaktioner på Tyskland-rapporten
Arbetsmarknadsekonomiska rådet publicerade under föregående vecka rapporten The German Labor Market Miracle: An Assessment och i samband med det även ett inlägg på DN Debatt med temat vad Sverige har att lära av Tyskland. Dessa två inlägg har gett upphov till fortsatta reaktioner i lönebildningsdebatten. Läs artiklar och inlägg i bland annat Sydsvenskan, Länstidningen Östersund och Aftonbladet samt LO:s replik på DN Debatt.
Rådets ordförande Lars Calmfors intervjuades också under gårdagen av DN. Intervjun behandlade det arbetsmarknads- och finanspolitiska målkonflikter som finns i invandringspolitiken.
Se även Lars Stjernkvists kommentarer i gårdagens DI.
”Vi har en stark ekonomisk utveckling men samtidigt en väldigt hög strukturell arbetslöshet. Debatten kring enklare jobb är sorglig, för det är en typisk fråga där Socialdemokraterna borde kunna hitta en lösning tillsammans med de borgerliga.”
Och han säger sig ha liten förståelse för varför de förslag som ekonomiprofessorn Lars Calmfors och Svenskt Näringsliv fört fram skulle vara en omöjlighet för S att kompromissa om.
Debattartikel i DN
Arbetsmarknadsekonomiska rådet deltog under gårdagen på DN Debatt, med anledning av den underlagsrapport av Michael C. Burda som presenterades på ett seminarium under morgonen:
Ny utvärdering. Den tyska utvecklingen sedan millennieskiftet ger stöd för att lägre ingångslöner för nyinträdande på den svenska arbetsmarknaden bör leda till högre och jämnare fördelning av sysselsättningen. Men det kräver en vilja till radikalt omtänkande på den fackliga sidan, skriver Arbetsmarknadsekonomiska rådet.
Läs hela inlägget på DN Debatt.
På nyhetsplats har debattartikeln och/eller rapporten kommenterats i bland annat Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och fackförbundet ST:s tidning Publikt.
Missa inte heller Göran Zettergrens replik på DN Debatt.
Seminarium om tysk arbetsmarknad
Arbetsmarknadsekonomiska rådet anordnade under gårdagen ett seminarium på temat “Vad kan vi lära oss av det tyska arbetsmarknadsundret?” för att presentera den underlagsrapport som Michael C. Burdar skrivit åt rådet. Rapporten – The German Labor Market Miracle: An Assessment – analyserar hur arbetsmarknadsreformer och förändringar i lönebildningen i Tyskland påverkat sysselsättningsutvecklingen.
Rapporten kommenterades av Karolina Ekholm (statssekreterare Finansdepartementet),
Jonas Frycklund (tillförordnad chefsekonom Svenskt Näringsliv), John Hassler (ordförande Finanspolitiska rådet) och Göran Zettergren (chefsekonom TCO). Deras kommentarer finner ni under fliken Presentationer.
Läs även det pressmeddelande som skickades ut i samband med seminariet:
Det tyska sysselsättningsundret ger vägledning för svensk arbetsmarknad
Tyskland är ett exempel på hur lönebildning kan bidra till god sysselsättningsutveckling. Under andra hälften av 1990-talet och början av 2000-talet sågs Tyskland allmänt som ”Europas sjuke man” med hög arbetslöshet. Men 2003 bröts denna utveckling och arbetslösheten har sedan dess minskat kraftigt. Sverige kan lära av de tyska erfarenheterna.
Professor Michael Burda vid Humboldtuniversitetet i Berlin har för Arbetsmarknadsekonomiska rådet skrivit en rapport om den tyska arbetsmarknadsutvecklingen.
I rapporten visas att återhållsamhet i lönebildningen har varit avgörande för den goda sysselsättningsutvecklingen. Lönekostnadernas andel av BNP har fallit avsevärt sedan början av 2000-talet. Men ännu viktigare är att lönespridningen ökat kraftigt.
Hartz-reformerna från 2003-2005 var centrala för utvecklingen i Tyskland. De innebar avreglering av bemanningsbranschen, vidgat utrymme för minijobb och ett mindre generöst socialt skyddsnät. Reformerna har skapat ett tryck nedåt på såväl enskilda individers reservationslöner som fackförbundens lönekrav.
Återhållsamhet i lönebildningen möjliggjordes genom mer flexibla avtal. Öppningsklausuler har blivit vanligare i de centrala avtalen sedan 1990-talet. Klausulerna tillåter krisdrabbade företag att komma överens med sina anställda om lägre löneökningar än i de centrala avtalen.
Den ökade lönespridningen har lett till jämnare fördelad sysselsättning. Sysselsättningsökningarna har varit större för lågavlönade än för högre avlönade. Antalet deltidssysselsatta har ökat mer än antalet heltidssysselsatta.
De större löneskillnaderna har inte medfört några stora förändringar av skillnaderna i disponibla inkomster mellan hushållen. Detta beror på minskade sysselsättningsskillnader, ökat kvinnligt förvärvsdeltagande och jobbskatteavdrag för lägre avlönade.
De tyska erfarenheterna ger stöd för att lägre löner för dem med lägst färdigheter skulle ha positiva effekter på denna grupps sysselsättning även i Sverige. Men Arbetsmarknadsekonomiska rådet förespråkar inte så stora ökningar av lönespridningen i Sverige som i Tyskland. Hushållens disponibla inkomster skulle sannolikt påverkas mer i Sverige än i Tyskland. Men en viss ökning av lönespridningen kan antas ge ett värdefullt bidrag till högre och jämnare fördelad sysselsättning.
Läs hela rapporten: The German Labor Market Miracle: An Assessment
Per Skedinger intervjuad för stort reportage i Lärarnas Tidning
Rådets vice ordförande Per Skedinger intervjuades nyligen i ett stort reportage för Lärarnas Tidning. Reportaget är delvis baserat på den översikt av lärares relativlöner som rådet presenterade i rapporten “Dags för större lönespridning?”. Skedinger menar i intervjun att för lärarlönernas del – men inte för lönebildningen i allmänhet – kan statliga ingrepp i lönesättningen motiveras:
Lärarna måste tillåtas få högre löneökningar än andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Det hävdar experterna i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.
— Vi ser att relativlönerna har fallit under lång tid, att resultaten i Pisa-undersökningarna blir allt sämre och att vi står inför en stor lärarbrist. Det finns starka argument för att lärarna ska få mer än andra, säger Per Skedinger, adjungerad professor i nationalekonomi och vice ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.
Läs de tre artiklarna i Lärarnas tidning.
Per Skedinger intervjuad i Lag&Avtal
Rådets vice ordförande Per Skedinger intervjuades i Lag&Avtal tillsammans med Göran Zettergren och Agneta Berge. Per Skedinger säger i intervjun att forskningen talar för att sänkningar av minimilönen i Sverige har positiva sysselsättningseffekter. Han menar också att smittorisken av minimilönesänkningar på andra löner sannolikt är överdriven, men att de inte kan uteslutas. Berge och Zettergren uttrycker däremot en negativare syn på de välgörande effekterna av sänkta minimilöner.
Intervjun kan läsas i Lag&Avtal 3/2016.
Lars Calmfors kommenterar märket
Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors kommenterar i Dagens Industri (1/4) industrins löneavtal (märket). Han menar att löneavtalet visserligen är återhållsamt men att avtalets korta löptid innebär risk för alltför kraftiga löneökningar 2017, särskilt om märket spricker:
Det öppnar dörren på vid gavel för att industrin roll som lönemärke spricker, vilket i sin tur hotar att pressa upp nya krav från industrifacken, varnar han.
”Jag ser en stor risk trots att avtalet är återhållsamt. Det beror på att det bara är ett ettårsavtal. När man förhandlar nästa gång riskerar löneökningarna att dra i väg. Det sannolika är att vi har en ännu starkare konjunktur om ett år.”
Istället hade Lars Calmfors hellre sett ett längre avtal med högre lönepåslag i år i utbyte mot mer dämpade ökningar åren därpå, vilket även är den rekommendation rådet tidigare givit parterna (se rådets rapport Inför avtalsörelsen 2016).
Läs hela artikeln här.
Vad kan vi lära oss av det tyska arbetsmarknadsundret?
| Från att under 1990-talet ha omtalats som ”Europas sjuke man” har Tyskland på senare år av många kommit att ses som en förebild för andra länder när det gäller att skapa sysselsättning. En hypotes är att mer flexibilitet på arbetsmarknaden och större lönespridning varit centrala faktorer bakom denna utveckling. Men de ökade löneskillnaderna har också kritiserats ur fördelningssynpunkt.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) anordnar ett seminarium med anledning av publiceringen av rapporten “The German Labor Market Miracle: An Assessment” Rapporten – författad av professor Michael C. Burda vid Humboldtuniverstitetet i Berlin – analyserar hur arbetsmarknadsreformer och förändringar i lönebildningen i Tyskland påverkat sysselsättningsutvecklingen. Rapporten kommenteras av Karolina Ekholm (statssekreterare Finansdepartementet), Datum: Den 21 april 2016 Seminariet är kostnadsfritt men antalet platser är begränsat. Principen först till kvarn gäller. Frukost serveras före seminariet. Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) är ett oberoende expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Rådets ordförande är professor Lars Calmfors. Övriga ledamöter är professorerna Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger (vice ordförande). Program |
DNs ledarsida: Kris för svensk modell
Dagens Nyheters huvudledare 15/3 handlar om den svenska modellen och den kris som modellen – enligt statsminister Stefan Löfvén – befinner sig i. Ledarsidan frågar sig vad krisen egentligen består i och låter därefter Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport Dags för större lönespridning besvara frågan:
I en rapport som nyligen publicerades av det näringslivsfinansierade Arbetsmarknadsekonomiska rådet återfinns några viktiga ledtrådar. Ekonomerna skriver: ”Liksom övriga nordiska länder har Sverige under lång tid framgångsrikt kombinerat höga ingångslöner med höga sysselsättningsnivåer”.
Löneskillnaderna har alltså varit små, men arbetslösheten under kontroll. Stefan Löfven skulle säkert skriva under på att detta ingår i en svensk modell. Fortsättningen borde därför oroa statsministern mer.
Rapportförfattarna skriver: ”Detta var möjligt så länge som utbildningssystemet och den aktiva arbetsmarknadspolitiken klarade av att på ett effektivt sätt uppgradera befolkningens färdighetsnivå”.
Läs hela artikeln i DN.