Lars Calmfors ledde panelsamtal om migration och integration på Senioruniversitetet
Måndagen den 6 mars ledde Lars Calmfors ett panelsamtal på Senioruniversitetet. Panelsamtalet hölls inom ramen för Senioruniversitetets föreläsningsserie “Migration och integration”. Under sex måndagar har föreläsningar hållits om bland annat de nationella och internationella regelverken för flyktinginvandring, hur mottagningssystemet fungerar, de kort- och långsiktiga kostnaderna för invandring samt hur den svenska integrationspolitiken fungerar. Under måndagens panelsamtal diskuterades konsekvenserna av de målkonflikter som behandlats i föreläsningsserien.
I sin presentation pratade Lars Calmfors bland annat om utrikes föddas anknytning till arbetsmarknaden och hur detta hänger samman med den sammanpressade svenska lönestrukturen och de höga minimilönerna. Vidare hänvisade han till den enkät som Arbetsmarknadsekonomiska rådet lät genomföra där en tredjedel av de svarande företagen uppgav att de skulle anställa på nya typer av enkla jobb, till exempel vaktmästare eller allt-i-allo, vid löner på 14 till 15 tusen kronor.
Lars presentation går att ladda ner här.
Industriavtalet fyller 20 år
Med anledning av att industriavtalet fyller 20 år nu i mars har industrins märkessättande roll diskuterats i media. I en ledare i Länstidningen Södertälje (och i helagotland) skriver Sven Erik Jansson att reallönerna ökat med runt 60 procent sedan avtalets uppkomst samtidigt som vissa yrkesgrupper under senare år halkat efter. Han hänvisar också till att Lars Calmfors tidigare har pekat på att det för vissa branscher kan behövas högre löneökningar jämfört med industrin. Vidare påpekar Jansson att det inte är konstigt att man både från arbetstagar- och arbetsgivarsidan inom industrin vill slå vakt om den nuvarande modellen. Han menar dock att det hänt mycket sedan industriavtalets uppkomst och att man måste vara beredd att diskutera modellens roll.
Calmfors om trepartsförhandlingar
Lars Calmfors skriver i en kolumn på Dagens Nyheters Ledarsida att låsningarna om enkla jobb måste brytas. Han argumenterar för att skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas arbetsmarknadsanknytning idag är det största problemet på arbetsmarknaden. Vidare skriver han att “skillnaderna i arbetsmarknadsanknytning mellan utrikes och inrikes födda beror främst på skillnader i färdigheter, inte minst i svenska språket. Därför behövs stora utbildningsinsatser, samtidigt som det finns gränser för vad de kan uppnå”.
Även om arbetsmarknadens parter i normala fall sköter lönebildning bäst på egen hand är Sverige just nu i en unik situation. Därför förespråkar Calmfors trepartsförhandlingar, det vill säga förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och staten. Genom sådana förhandlingar skulle högre sysselsättning genom lägre minimilöner kunna uppnås för marginalgrupperna. Samtidigt kan då dessa lägre minimilöner kombineras med skatte- och bidragsförändringar i form av extra jobbskatteavdrag och en högre uppräkningstakt för olika transfereringar. På så sätt kan den ökning av inkomstspridningen som skett motverkas.
Arbetsmarknadsnytt skriver om visstidsanställningar och rådets senaste rapport
Arbetsmarknadsnytt skriver i en artikel att “frågan om visstid var het under den gångna avtalsrörelsen och inget tyder på att läget blir ett annat under den pågående”.
Artikeln hänvisar till Arbetsmarknadsekonomiska rådets senaste rapport som visar att de flesta anställda har en fast tjänst samtidigt som visstidsanställningar är vanligare bland marginalgrupper såsom ungdomar, utrikes födda och lågutbildade. De skriver att “enligt rapporten förefaller den höga andelen visstidsanställningar bero på att företagen anpassar sig till en sammanpressad lönestruktur”.
Vidare citeras också den presentation som rådets vice ordförande, Per Skedinger höll på rådets seminarium den 16 februari där han argumenterade för att visstidsanställningar kan fungera som en språngbräda vidare till fasta tjänster.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet får ny sekreterare
Petter Danielsson har arbetat som sekreterare för Arbetsmarknadsekonomiska rådet sedan sommaren 2015. Under denna tid har han deltagit i arbetet på totalt fem rapporter. Från och med den 1 mars slutar han vid rådet och börjar i stället som arbetsmarknadsekonom vid Finansdepartementet. På departementet kommer han att arbeta med analyser av arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken. Vi tackar Petter för ett mycket väl utfört arbete och önskar honom lycka till i framtiden.
Ny sekreterare för rådet från och med 1 mars är Simon Ek. Han kommer närmast från en tjänst som forskningsassistent vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och tog sin masterexamen i nationalekonomi vid Uppsala Universitet förra våren. Vi hälsar Simon välkommen och hoppas att han ska trivas.
Proletären, Arbetet och Arbetsmarknadsnytt
Proletären uppmärksammar rådets diskussion av industrimärket. Tidningen menar att märket “har beviljats närmast religiös oantastlighet av den heliga treenigheten storkapital, LO och stat” och uppmanar rådets ordförande att inte vara så blygsam när han kritiserar märkessättningen nästa gång.
I en artikel om Medlingsinstitutets årsrapport hänvisar även Arbetet till rådets diskussion av märkessättningen. Valter Hultén, ekonom på Medlingsinstitutet, kommenterar att visst “krävs en anpassning till att hemmamarknaden går starkt” men att “parterna inom olika delar av ekonomin för redan en dialog med varandra om detta”.
Lars Calmfors intervjuades av Arbetsmarknadsnytt angående en SNS-rapport vilken visar att för “lågkvalificerade danskar har flyktinginvandringen resulterat i mer komplexa arbetsuppgifter och högre löner”. Lars Calmfors säger i intervjun att ”en slutsats är [] att facken kan ha överskattat risken för att lägre minimilöner för nyanlända och andra lågkvalificerade ska pressa ned andra löner”.
Fler pressreaktioner på “Tudelningarna på arbetsmarknaden”
Johan Schück hänvisar i Dagens Nyheter i en artikel om inflationsmålet och avtalsrörelsen till analysen av löneglidning i kapitel 2 av Tudelningarna på arbetsmarknaden. Södermanlands nyheter omnämner på ledarplats rådets beskrivning av tudelningen mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden.
Rapporten diskuteras även i partsmedia. Arbetsvärlden refererar i en artikel rådets diskussion om förändrad lönenormering. Kollega beskriver i en artikel rådets förslag om särskilt avtalade låglönejobb samt förändrad lönenormering och olika arbetsmarknadsparters reaktion på förslagen.
Dagens Arena skriver kritiskt att “låga löner är inte gratis”. Siri Steijer från Timbro hänvisar också till rapporten i en mot LO kritisk debattartikel i Dagens Samhälle.
Tillagt 20 februari:
Ingvar Persson skriver i Aftonbladet om rådet och dess senaste rapport. Han menar rådets diskussion av industrinormen ligger nära det facken själva säger. Han skriver också om rådets finansiering att “direktörerna som betalar hoppades kanske på argument för större löneskillnader och mindre anställningstrygghet” men att det bara delvis blivit så.
Alice Teodorescu skriver i en ledare om integrationspolitik att “utbildningsnivån [spelar] en väsentlig roll för hur väl [utrikes födda] kommer att lyckas” och menar att inte minst rådets senaste rapport visat det.
Ingenjören intervjuar rådets ordförande Lars Calmfors om industrimärkets framtid. Lars Calmfors uppger att rådet lyfter frågan om märkessättningen måste förändras, men att rådet inte kan besvara den, utan att det “kan bara parterna på arbetsmarknaden göra”.
Reaktioner på “Tudelningarna på arbetsmarknaden”
Rådets nya rapport Tudelningarna på arbetsmarknaden har uppmärksammats i media de senaste dagarna. Nils Åkesson skriver i Dagens Industri om rapporten samt reaktionerna på den. På ledarplats kritiserar DI också rådets förslag om att “låglönejobben kan utformas som ett arbetsmarknadsprogram”.
Johan Schück skriver i Dagens Nyheter om rådets förslag att avtalsvägen skapa enkla jobb. Även Hans Rosén skriver i DN om rapporten, men med fokus på den analys av visstidsanställningar som görs. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kommenterar i artikeln rådets förslag om striktare regler för visstidsanställning kombinerat med liberalare regler för tillsvidareanställning. Hon uppger att hon är “i princip positiv till rådets förslag men påpekar att hon inte är beredd att göra förändringar som ensidigt gynnar arbetsgivarna”.
Louise Andrén Meiton skriver i Svenska Dagbladet att rapporten visar att utrikes föddas anknytning till arbetsmarknaden är ännu svagare än vad sysselsättnings- och arbetslöshetssiffrorna visar. Även Per Gudmundsson diskuterar rapporten I SvD på ledarplats.
Martin Klepke menar i Arbetet att Arbetsmarknadsekonomiska rådet “återigen vill sänka löner”. Han skriver att “det finns en stor paradox i rapporten. För trots många lovord över anställningsstöden föreslår man – som så ofta från arbetsgivarhåll – fler enkla jobb med låga löner, utan att egentligen kunna presentera hur det skulle vara en bättre väg än de anställningsstöd man just lovordat.” En annan artikel i Arbetet refererar rådets diskussion om lönenormering och märkessättning.
Även Norra Skåne och Laholms Tidning diskuterar på ledarplats rådets analys av industrin löneledande roll. Tidningarna skriver att “framförallt måste de strukturellt felavlönade, främst många yrken i offentlig sektor, få höja sitt relativa löneläge. Annars är risken stor att ‘märket’ kollapsar och det blir kaotiskt i löneförhandlingarna.”
Lönemärkets framtid var också temat för Ekonomiekots och Dagens Arbetes intervjuer med rådets ordförande Lars Calmfors. Även IF Metalls ordförande Anders Ferbe intervjuas av Dagens Arbete och är starkt kritisk mot rådets diskussion av lönenormeringen. Han menar att den “slänger grus i det svenska lönebildningssystemet”.
Se också – bland andra – artiklar i Barometern, Blekinge Läns Tidning och Dagens Arena.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet höll pressträff
Arbetsmarknadsekonomiska rådet höll tisdag 14 februari pressträff med anledning av publikationen av rådets tredje arbetsmarknadsekonomiska rapport Tudelningarna på arbetsmarknaden. Pressträffen livestreamades även på rådets hemsida. Se livestreamen och pressmeddelande nedan.
VAD GÖR VI ÅT TUDELNINGARNA PÅ ARBETSMARKNADEN?
Sverige befinner sig i högkonjunktur med stigande sysselsättning. Samtidigt präglas arbetsmarknaden av allvarliga tudelningar. Arbetskraftsefterfrågan är starkare i hemmamarknadsinriktade sektorer än i exportindustrin. Det är full sysselsättning för inrikes födda men hög arbetslöshet för utrikes födda. Ungdomar, lågutbildade och invandrare är ofta visstidsanställda i stället för tillsvidareanställda som majoriteten av arbetstagarna.
Tudelningarna är temat för Arbetsmarknadsekonomiska rådets årsrapport 2017.
En starkare utveckling av inhemsk efterfrågan än exportefterfrågan är sannolikt inte bara ett konjunkturfenomen. Minskat sparande och krav på mer välfärdstjänster när befolkningen åldras, samt ett fortsatt stort behov av investeringar i bostäder och infrastruktur, talar för en strukturell ombalansering av ekonomin: de hemmamarknadsinriktade sektorernas andel av sysselsättningen kan förväntas växa. Industrins märkessättning utsätts då för stora påfrestningar.
Industrins förutsättningar kan bestämma löneökningarna i hela ekonomin bara om det finns ett tillräckligt utbud av arbetskraft som kan tillgodose arbetskraftsefterfrågan på andra håll. Om så inte är fallet, kan industrin i högre grad behöva väga in övriga sektorer när märket bestäms. Annars kan så stora spänningar byggas upp att den nuvarande samordningen med industrin som märkessättare till slut kollapsar.
Lägre minimilöner skulle bidra till högre sysselsättning för lågkvalificerade i allmänhet och lågkvalificerade invandrare i synnerhet. Men det gäller att undvika lönesänkningar för dem som redan har jobb. Arbetsmarknadens parter bör definiera nya typer av enkla jobb – som inte finns idag – med avsevärt lägre minimilöner än dagens. Det tycks finnas en potentiell efterfrågan från många företag att anställa på sådana jobb som kan avlasta övrig verksamhet.
Utrikes föddas anknytning till arbetsmarknaden är ännu svagare än vad arbetslöshets- och sysselsättningssiffrorna visar. Utrikes födda är mycket oftare än inrikes födda anställda på visstid, deltid eller med anställningsstöd. Medan fler än 60 procent av inrikes födda är fast anställda på heltid, är motsvarande siffror för invandrare från Afrika och Asien endast 26 respektive 34 procent.
Ungdomar, utrikes födda och personer med ringa färdigheter är oftare visstidsanställda än andra. Överrepresentationen av marginalgrupper i visstidsanställningar är större i Sverige än i jämförbara länder. Små löneskillnader tycks generellt samvariera med fler visstidsanställningar för marginalgrupper. En sammanpressad lönestruktur leder sannolikt inte bara till lägre – utan också mer osäker – sysselsättning för utsatta grupper. Samtidigt tycks visstidsanställningar vara viktigare som inkörsport till arbetsmarknaden för utomeuropeiskt födda än inrikes födda.
De dåliga arbetsmarknadsutfallen för utomeuropeiskt födda beror i huvudsak på otillräckliga färdigheter. Arbetsmarknaden tycks belöna färdigheter lika mycket oavsett inhemsk eller utländsk bakgrund. Däremot belönar arbetsmarknaden formell utbildning mindre för utrikes än inrikes födda. Tidiga utbildningsinsatser – förskola – är av stor betydelse för att minska skillnaderna i kunskaper mellan barn med utländsk och barn med inhemsk bakgrund.
Forskningen tyder på att anställningsstöd är en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En företagsenkät visar att arbetsgivare som anställt med stöd ofta gjort det av sociala skäl och att de blivit mer positiva till sådana anställningar i framtiden. Företagen skulle vara mer benägna att använda anställningsstöd med bättre information, med möjligheter till en provperiod före anställningen och om de avlastas arbetsgivaransvar (av Arbetsförmedling eller bemanningsföretag).
Läs hela rapporten: Arbetsmarknadsekonomisk rapport – Tudelningarna på arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsekonomiska rådet är ett expertråd som bildades i april 2015. Rådets uppgift är att bedöma ”arbetsmarknadens funktionssätt och de faktorer som påverkar denna”. Rådet upprättades och finansieras av Svenskt Näringsliv men arbetar helt oberoende. Ledamöter är professorerna Lars Calmfors (ordförande), Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger (vice ordförande). Detta är rådets tredje rapport.
Inbjudan till seminarium 16 februari: Vad gör vi åt den tudelade arbetsmarknaden?
Den svenska arbetsmarknaden präglas av flera tudelningar. Samtidigt som full sysselsättning råder för inrikes födda är arbetslösheten hög för utrikes födda. Visstidsanställningar i stället för fasta anställningar är vanliga bland ungdomar, utrikes födda och lågutbildade. Bristen på arbetskraft större i både privat tjänstesektor och offentlig sektor än i industrin.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) anordnar 16 februari ett seminarium med anledning av att rådets årsrapport ”Tudelningarna på arbetsmarknaden” publiceras. Rapporten analyserar de utmaningar som industrins märkessättning står inför, visstids-anställningarnas betydelse samt vilken utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som kan förbättra utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden.
I panelen deltar:
Mikael Damberg, näringsminister
Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna
Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO
Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen
Lars Calmfors, ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet, IFN och Stockholms universitet.
Rapporten kommenteras även av Olof Åslund (generaldirektör IFAU), Bettina Kashefi (chefekonom Svenskt Näringsliv) och Stefan Carlén (chefsekonom Handelsanställdas förbund)
Datum: Den 16 februari 2016
Tid: 09.30-11.45
Plats: Hörsalen, Armémuseum, Riddargatan 13, Stockholm
Seminariet är kostnadsfritt men antalet platser är begränsat. Principen först till kvarn gäller. Frukost serveras före seminariet. Anmälan görs här.
Välkommen!
Program
09.00-09.30 Frukost serveras.
09.30-09.40 Lars Calmfors inleder.
09.40-10.10 Ann-Sofie Kolm, AER och Stockholms universitet samt Per Skedinger, AER och IFN, presenterar rapporten.
10.10-10.40 Olof Åslund, Bettina Kashefi och Stefan Carlén kommenterar rapporten.
10.40-11.45 Panelsamtal med Mikael Damberg, Ulf Kristersson, Peter Jeppsson, Torbjörn Johansson, Annika Sundén och Lars Calmfors.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) är ett oberoende expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Rådets ordförande är professor Lars Calmfors. Övriga ledamöter är professorerna Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger (vice ordförande).