Välkommen till Arbetsmarknadsekonomiska rådet

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) instiftades 2015 och är ett oberoende expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Därutöver ska rådet analysera hur såväl nivå som struktur på löneökningar påverkar sysselsättning och arbetslöshet. En kärnfråga är hur löneökningarna bör utformas för att jämviktsarbetslösheten ska minska.

Rådets uppdrag fullgörs främst genom att publicera arbetsmarknadsekonomiska rapporter. Rådets nuvarande ordförande är professor Lars Calmfors. Övriga ledamöter är professor Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger.

 
 
Sammanställning av Arbetsmarknadsekonomiska rådets arbete

Rådets sekreterare, Simon Ek, har gjort en sammanställning av Arbetsmarknadsekonomiska rådets två första verksamhetsår. I sammanställningen sammanfattas hur rådet fullföljt sitt uppdrag som expertråd. Vidare redovisas deltagandet i konferenser och seminarier inom rådets område. Vi beskriver också hur rådets analyser spridits och hur rådet deltagit eller uppmärksammats i den offentliga debatten. Sammanställningen har framtagits dels för att vara ett underlag för rådet självt i dess fortsatta arbete, dels för att fungera som informationsmaterial för externa intresserade parter.

Ladda ner dokumentet:
Sammanställning av rådets arbete

 
 
Underlagsrapport om egenföretagandet bland utrikes födda

Arbetsmarknadsekonomiska rådets senaste årsrapport – Tudelningarna på arbetsmarknaden – visade att utrikes föddas anknytning till arbetsmarknaden är svagare än de traditionella sysselsättnings- och arbetslöshetssiffrorna visar. Det beror på att utrikes födda i högre grad arbetar deltid och har visstidsanställningar. Egenföretagande har under det senaste årtiondet uppmärksammats i den integrationspolitiska debatten och har lyfts fram som ett verktyg för att minska arbetslösheten bland utrikes födda.

Docent Lina Aldén och professor Mats Hammarstedt, verksamma vid Linnéuniversitetet i Växjö, har fått i uppdrag av Arbetsmarknadsekonomiska rådet att undersöka hur egenföretagandet ser ut bland utrikes födda i Sverige. Deras arbete ligger till grund för den analys av egenföretagande som gjordes i rådets årsrapport.

I denna underlagsrapport redovisas deras undersökning i sin helhet.

Rapporten visar att det finns stora skillnader i sannolikheten att vara företagare beroende på födelseland. Bland personer födda i Mellanöstern är en relativt stor andel egenföretagare. Detta skulle kunna förklaras av att många invandrat från länder med en stark tradition av företagande. Men det kan också förklaras av att dessa grupper ofta har svårt att få en löneanställning. Med andra ord kan det vara de dåliga alternativen och inte de goda affärsmöjligheterna som gör att de blir egenföretagare. Samtidigt finns det grupper av utrikes födda som både har svårt att etablera sig som löneanställda och som har en låg andel egenföretagare.

Företagare födda utanför Europa är i hög grad koncentrerade till branscher med låga inträdesbarriärer i form av till exempel låga krav på startkapital. Det tyder på att utrikes födda upplever andra hinder och problem än inrikes födda i rollen som företagare.

Vidare visas i rapporten att egenföretagande män i högre grad anställer män och att kvinnliga egenföretagare i högre grad anställer kvinnor. Det gäller både för utrikes och inrikes födda företagare.

Läs hela underlagsrapporten:
Egenföretagande bland utrikes födda

 
Läs också rådets senaste arbetsmarknadsekonomiska rapport Tudelningarna på arbetsmarknaden. Rapporten presenterades vid en presskonferens 14 februari 2017. Livestream från konferensen kan ses via YouTube.