Warning: Parameter 2 to M_DataMapper::set_custom_wp_query_where() expected to be a reference, value given in /storage/content/39/109639/arbetsmarknadsekonomiskaradet.se/public_html/wp-includes/class-wp-hook.php on line 298 Warning: Parameter 2 to M_DataMapper::set_custom_wp_query_groupby() expected to be a reference, value given in /storage/content/39/109639/arbetsmarknadsekonomiskaradet.se/public_html/wp-includes/class-wp-hook.php on line 298 Warning: Parameter 2 to M_DataMapper::set_custom_wp_query_fields() expected to be a reference, value given in /storage/content/39/109639/arbetsmarknadsekonomiskaradet.se/public_html/wp-includes/class-wp-hook.php on line 298 Warning: Parameter 2 to M_DataMapper::set_custom_wp_query() expected to be a reference, value given in /storage/content/39/109639/arbetsmarknadsekonomiskaradet.se/public_html/wp-includes/class-wp-hook.php on line 298 Ytterligare debatt om märket

Home » Uncategorized » Ytterligare debatt om märket

Ytterligare debatt om märket

Debatten om märket fortsätter. I onsdags förra veckan (14/6) besvarade de fyra chefsekonomerna Mats Kinnwall, Lena Hagman, Anders Rune och Carl Eckerdal repliken från Lars Calmfors i Dagens Industri. Chefsekonomerna framhåller att de inte ser några indikationer på att den internationellt konkurrensutsatta sektorn håller på att pressas tillbaka. De menar tvärtom att den internationella konkurrensen ökar generellt på grund av att tjänstesektorn möter en ökad efterfrågan både från svenska exportföretag och utländska företag och att den kan förväntas öka i framtiden. Chefsekonomerna menar också att efterfrågeökningar inte är ett hållbart skäl för att låta den skattefinansierade sektorn växa på bekostnad av den konkurrensutsatta sektorn. Huvudskälet som chefsekonomerna framför är:

“…den konkurrensutsatta sektorn är mer produktiv än övriga delar av ekonomin. Ges goda konkurrensmässiga förutsättningar kommer det att leda till högre inkomst per capita och dessutom förutsättningar att leverera en omfattande och högkvalitativ offentlig service till medborgarna.”

Lars Calmfors svarade i sin tur med ett andra debattinlägg som publicerades i Dagens Industri igår (20/7) i vilket han framhåller att hans resonemang är mycket mer generellt än att bara gälla storleken på offentlig sektor. Det handlar snarare om att inhemsk efterfrågan överlag troligtvis kommer öka framöver på grund av en åldrande befolkning och stora investeringsbehov. Lars Calmfors skriver vidare att:

“Man kan ha olika värderingar om storleken på offentlig sektor. Men de är egentligen irrelevanta i sammanhanget. Det relevanta är vilken den framtida utvecklingen blir. Min prognos är att den demografiska utvecklingen och högre efterfrågan på välfärdstjänster när vi blir rikare tillsammans kommer att skapa ett sådant politiskt tryck att det blir omöjligt för någon regering att inte låta den offentligt finansierade sektorn växa (och skattekvoten öka).”

Vidare poängterar Calmfors att även om tjänstesektorerna är internationellt konkurrensutsatta är de inte alls lika konkurrensutsatta som industrin. Detta visas med hjälp av data över export och importkvoter (direkt konkurrensutsatta sektorer) samt hur stor andel av produktionen i en sektor som blir input till industrin (indirekt konkurrensutsatta sektorer) i Arbetsmarknadsekonomiska rådets senaste rapport.

Dessutom deltog Lars Calmfors och Mats Kinnwall, chefsekonom för Industriarbetsgivarna i en så kallad debattduell som publicerades idag av Arbetsmarknadsnytt. Frågeställningen är: “Behövs en ny modell för lönebildningen?”. Debattduellen går att läsa här.

Uppdatering:

Även SKL och If Metall har nu gett sig in i debatten och redovisat sina synsätt på industrins märkessättning.

I en intervju med Nyhetsbyrån Direkt som publicerats i Dagens Industri menar Marie Nilsson, ordförande för If Metall, att industrins normerande avtal blivit allt för strikt. Nilsson tycker att det skulle vara önskvärt att återgå till en ordning där alla avtal inte måste hamna precis på märket. Hon är dock noga med att framhålla att det är tolkningen av industriavtalet och inte avtalet i sig som bör förändras:

“Jag tänker mig inga konkreta förändringar i avtalsinnehållet. Detta handlar inte om texterna i sig utan om tolkningen.”

I artikeln skrivs att detta synsätt tydligt går emot Lars Calmfors och Arbetsmarknadsekonomiska rådets tankegångar om att “industrinormen borde lyckras upp så att den möjliggör högre löneökningar i hemmamarknadsinriktade sektorer med arbetskraftsbrist…”

I en annan intervu av Nyhetsbyrån Direkt som går att läsa på Arbetsmarknadsnytt argumenterar Niclas Lindahl, förhandlingschef vid SKL, för att industrins lönenormerande roll bör behållas. Lindahl framhåller att problem med rekrytering ska lösas på lokal nivå och inte med centrala avtal som ligger högre än löneökningarna i industrin.