Fores seminarium om enkla jobb

Igår (23/5) deltog Lars Calmfors på Fores seminarium om Enkla jobb – högre eller lägre löner. Under seminariet kommenterade Lars Giovanni Peris presentation. Han deltog också i ett panelsamtal med Oskar Nordström Skans, Bettina Kashefi och Torbjörn Hållö. Han ledde också en annan paneldiskussion där Carola Lemne, Karl-Petter Thorwaldsson, Irene Wennemo och Martin Ådahl deltog.

Lars Calmfors kolumn om märket

I en kolumnDagens Nyheters ledarsida igår (22/5) argumenterar Lars Calmfors för att industrins lönenormerande roll bör omprövas.

Han menar att industrimärket har hållit tillbaka löneökningarna, vilket har haft en positiv effekt på sysselsättning. Samtidigt har systemet varit dåligt på att uppnå relativlöneökningar. Detta är en bidragande orsak till att det råder stor brist på till exempel lärare och sjuksköterskor, enligt Calmfors.

Vidare konstateras att mycket talar för att efterfrågan på varor och tjänster och därmed på arbetskraft kommer att vara fortsatt hög på lång sikt i de mer hemmamarknadsinriktade sektorerna relativt den internationellt konkurrensutsatta sektorn.

Ett fortsatt lågt industrimärke skulle kunna leda till en kraftigt ökad sysselsättning givet att efterfrågan på arbetskraft i de mer hemmamarknadsinriktade sektorerna kan mötas av ett utbud. Men det kräver att vi lyckas med integrationen av de invandrare som kommit till Sverige och som utgör ett potentiellt sådant utbud. Om så inte sker kan ett lågt industrimärke leda till kronisk arbetskraftsbrist i de mer hemmamarknadsinriktade sektorerna eftersom den befintliga arbetskraften inte kan omfördelas med hjälp av relativlöneförändringar, enligt Calmfors.

Avslutningsvis varnar Calmfors för risken med att fortsätta i gamla hjulspår då spänningar kan byggas upp som så småningom leder till en systemkollaps. Då är det bättre att redan nu försöka reformera modellen.

Diskussionen om märket fortsätter

Debatten kring det rådande avtalssystemet där de avtalade löneökningarna i industriavtalet ska vara styrande för resterande avtal fortsätter. Samtidigt hamnar avtal efter avtal i årets avtalsrörelse inom märket som satts till 6,5 procent över tre år.

I en artikel i tidningen Arbetet idag (15/5) intervjuas flera experter om industrimärket och dess långsiktiga hållbarhet. Dan Andersson, tidigare chefekonom på LO, menar att industriavtalets svaga punkt är löneökningar som leder till för låg inflation. Nils Gottfries, Uppsala Universitet, är numera inte säker på att det är optimalt att endast industrin sätter märket och kan tänka sig en ordning där fler sektorer får agera märkessättare, givet att de som gör det tar sitt samhällsansvar. Åsa Olli Segerdorf, Konjunkturinstitutet, konstaterar att industriavtalet har bidragit både med stora reallöneökningar och ordning och reda på arbetsmarknaden samtidigt som modellen brottas med att åstadkomma relativlöneförändringar. Lars Calmfors ser problem med att industrins märke blivit mer bindande över tid och att relativlöneförändringar blir svårare att få till stånd:

“Det behövs en större acceptans hos parterna för att marknadsläget skiljer sig åt mellan olika grupper och sektorer och att man behöver tillåta mer av relativa löneförändringar.”

I en annan artikel i Arbetsvärlden diskuteras huruvida märket blivit mer styrande eller inte. Rådets analyser i den senaste rapporten – Tudelningarna på arbetsmarknaden – visar att spridningen i avtalade löneökningar mellan olika sektorer minskat avsevärt under perioden 2007 till 2015. Arbetsmarknadsekonomiska rådet tolkar detta som att industrins märke blivit mer styrande. Valter Hultén, Medlingsinstitutet, är dock osäker på om de slutsatserna kan dras då märket är normerande för arbetskostnadsökningar, där bland annat pensionsavsättningar ingår, och inte för löneökningar. Analysen, påpekar Hultén, tar heller inte hänsyn till så kallad kurant motvaluta, det vill säga element i avtalen som kan användas som motvaluta för att förhandla till sig lägre eller högre löneökningar:

“Det här är förändringar som värderas av parterna och som lönestatistiken inte alltid mäter.”

Lars Calmfors framhåller att rådets analys kan ses som en första grov uppskattning och han hoppas att framtida analyser kan belysa frågan då ingen veterligen studerat detta förut:

“Det vore mycket välkommet om rådets analys kan inspirera Medlingsinstitutet att med sina resurser göra en fördjupad sådan analys.”

Simon Ek, rådets sekreterare, håller med om att en möjlig felkälla är att avtal kan fördela de totala arbetskostnadsökningarna olika mellan löneökningar och andra kostnaddsökningar (till exempel pensionsavsättningar och kurant motvaluta). Han tror dock inte att rådets slutsatser faller:

“Men om det ska kullkasta slutsatsen att märket blivit mer bindande krävs att skillnaderna i fördelningen mellan avtalade löneökningar och andra avtalade kostnadsökningar blivit större över tiden mellan olika områden.”

Gör som Norge, utred invandringen

Expressens ledarsida diskuteras idag (12/5)integrationen av invandrare på arbetsmarknaden. Det föreslås att Sverige borde låta genomföra en utredning av invandringen, i stil med den utredning som genomförts i Norge. Ledarredaktionen konstaterar att svenska politiker tagit itu med svåra problem förr med hjälp av förslag från experter. Ett tydligt exempel är Lindbeckkommissionen på 1990-talet. Avslutningsvis ger ledarredaktionen några förslag på vem som skulle kunna tillsättas för att genomföra en sådan utredning: “Det är bara för Ylva Johansson att skriva utredningsdirektiv och utse ledamöter som Laura Hartman, Lars Calmfors och John Hassler.”

Tidningen Ingenjören om civilingenjörernas relativlöner

Tidningen Ingenjören skriver idag (5/5) i en intervju med Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, om relativlöneutvecklingen för civilingenjörer de senaste åren. De konstaterar att löneutvecklingen för civilingenjörer varit sämre än för många andra grupper och att det är en utveckling som pågått sedan början på 2000-talet. De hänvisar bland annat till Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport från 2016 – Dags för större lönespridning? – där relativlöneutvecklingen för ingenjörer, lärare och sjuksköterskor belystes. Enligt Camilla Frankelius är den långsiktiga planen att Sveriges Ingenjörer till 2030 ska vända och ta igen den löneutveckling som medlemmarna har tappat.

Bara “såssar” ifrågasätts som experter

I en ledare i ETC (25/4) skriver Sven-Eric Liedman att det bara är vänsterorienterade experter som får sin sakkunnighet ifrågasatt och stämplad som åsikter. Liedman menar att andra regler gäller för ekonomer, som enligt honom generellt är högerorienterade, och tar upp Lars Calmfors som ett exempel: “De får ostörda fungera som experter även när de tydligt tar politisk ställning. Lars Calmfors kallas ständigt fram till tv-kamerorna för att hamra in sitt budskap: vi behöver en låglönesatsning! Skapa billiga jobb för dem som inte får plats på den vanliga arbetsmarknaden!” Vidare menar Liedman att högerdebattörer endast ifrågasätter vänster- och inte högerorienterade experter.

Vassare moderata jobbmål efterfrågas av Lars Calmfors

I en kolumn i Dagens Nyheter igår (25/4) kommenterade Lars Calmfors Moderaternas nya jobbmål. Han drar slutsatsen att jobbmålen är bättre än den nuvarande (och föregående) regeringens mål. Detta eftersom de lägger fokus vid sysselsättningen och inte arbetslösheten och eftersom måluppfyllelsen inte beror av utvecklingen i EU. Dock kan de enligt Calmfors förbättras på flera sätt: De borde avse åldersgruppen 20-74 istället för 15-74 eftersom vi inte vill att 15-åringar ska jobba utan att de ska utbilda sig. De borde också avse sysselsättningsgraden i stället för ett absolut antal nya jobb. Slutligen borde de avse den strukturella sysselsättningen och inte sysselsättningen ett givet år eftersom konjunkturen kan spela en stor roll för den senare.

Hela Staden – Bryt Segregationen

Idag (21/4) höll Fores en slutkonferens för sitt projekt Hela staden – bryt segregationen där författarna till den antologi som projektet resulterat i samlades och kort presenterade sina respektive rapporter. I projektet har ett antal forskare skrivit utifrån perspektiv som utbildning, stadsplanering, kriminalitet, sysselsättning och grannskapseffekter.

Lars Calmfors kommenterade vid tillfället Andreas Berghs, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Lund, kapitel Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?  I kapitlet tar han bland annat upp vad forskningen har för förklaringar till den rådande situationen och vad den säger om vilka åtgärder som fungerar eller inte för att bryta segregationen.

Läs mer om projektet och Andreas Berghs kapitel på Fores hemsida.

En sammanställning av rådets arbete

Rådets sekreterare, Simon Ek, har gjort en sammanställning av Arbetsmarknadsekonomiska rådets två första verksamhetsår. I sammanställningen sammanfattas hur rådet fullföljt sitt uppdrag som expertråd. Vidare redovisas deltagandet i konferenser och seminarier inom rådets område. Vi beskriver också hur rådets analyser spridits och hur rådet deltagit eller uppmärksammats i den offentliga debatten. Sammanställningen har framtagits dels för att vara ett underlag för rådet självt i dess fortsatta arbete, dels för att fungera som informationsmaterial för externa intresserade parter.

Sammanställningen kan laddas ner här.

Lars Calmfors om låsningarna kring de enkla jobben

Dagens Industri skriver idag om de låsningar som finns mellan LO och Svenskt Näringsliv om de enkla jobben. Lars Calmfors kommenterar att han inte förstår varför processen inte tagit fart och pekar på att det är bråttom att komma igång med förhandlingarna. Vidare ser han LOs senaste förslag om utbildningsjobb som ett steg i rätt riktning men säger samtidigt att han “…tror inte på att göra grundskola obligatoriskt för alla under 45 år. Man kan inte tvinga vuxna att utbilda sig om de inte vill”. Lars Calmfors hoppas att frågan kan lösas avtalsvägen genom att först förhandla fram en central ram då han anser att det vore olyckligt att istället lagstifta om en ny anställningsform. Detta eftersom politikerna inte är skickade att sköta frågan på lång sikt, enligt Calmfors.